smårund. Detta mådde jag alltid otroligt dåligt över. Åt samma
vanliga mat som resten av familjen, men det vara bara jag som va
rulltig. När jag kom upp i gymnasiet körde jag träningskort
och kom i form. Jag hade ett ohälsosamt förhållande till mat dock,
gick mellan att svälta mig själv och att svulla i mig. Resulterade
i att jag mådde dåligt och sprang och spydde på toan efter maten.
Jag var även i ett mycket dåligt förhållande under denna tid
som gjorde att jag måde både fysiskt och psykiskt dåligt. Jag
tog mig ur förhållandet, började äta bra och träna blev
som en drog. Var på gymmet varje dag och blev riktigt fit.
Sedan träffade jag min man och flyttade till USA
2005. Hade inte tillgång till gym eller körkort och var fast i
vår lägenhet i Beverly Hills. Vi var ute och åt mest hela
tiden och kilona kröp sig på. Fick tillslut nog och gick ner
med hjälp av div. läskiga piller och en sjuk massa träning.
Mina ätstörningar kom tillbaka och jag gick mellan svält
och svullo.
2007 så blev jag gravid (planerat) och detta var stoppen till
hela min sjuka syn på mat och min kropp. Jag tränade lite granna
och åt bra. Jag hade ju bebisen att tänka på. Efter att min dotter
föddes 2008 hade jag 20kg att gå ner och jag körde på med
light produkter, små portioner, sallader utan dressing. Och HUR
hållbart är det? Sån mat är otroligt tråkig och man går runt och
är sugen hela tiden. Jag lyckades komma ner till 4-5kg fr mitt mål.
Sedan va det dags att bli gravid igen. Jag mådde väldigt
dåligt under grav.2. USH vad jag mådde illa mest hela tiden. Spydde
som en gris dag och natt fram till v.20 (av 40), hade ett uppehåll och
sedan va spysjukan igång igen sista 5-6v. MEN ändå packade
jag på mig 24kg!! Hur är det möjligt när det enda man gör hela
dagarna är att ligga och krama toaletten? Jag gissar att min
kropp sa ÄNTLIGEN FÅR VI VANLIG MAT!! Och höll fast i
all näring den kunde få.
Så, fast forward. Min dotter är nu 1år och det har varit mycket
trögare att gå ner kilona efter denna graviditet än den första.
Ush vad jag bävar inför en eventuell tredje grav om det blir
svårare efter varje gång. Ush. Men iaf. Jag körde på med
naturdiet, för det har man ju hört ska vara så bra. Gick ner
typ 2 hekto. Körde på soppdiet och gick upp mina 2hekto.
Flyttade tillbaka till USA och började köpa micromat fr
viktväktarna, för det gjorde jag efter bebis nr.1 och det
fungerade rätt ok i några mån. Gick ner några kg, men
inte så snabbt som jag ville. Körde hört på gymmet
och försökte äta hälsosamt (sallad, fisk, kyckling).
Fick nog för några mån sedan och gick med i viktväktarna,
fungerade inte alls för mig. Gick ner nåt kg, men det kändes
som att jag var för nära mitt mål (5kg) för att lyckas med
deras program. Kändes som att jag åt alldeles för mycket
och point systemet var förvirrande (spec när du ska
räkna ihop pointsen i ett recept lr på restaurang).
Blev ju helt fixerad vid dom när jäkla pointsen och det
var det enda man tänkte på. Så. Jag fick nog igen och tänkte att
ska nog fan pröva LCHF ,för det är ju en sån stor grej i Sverige.
Här i USA är det närmsta man kan komma Atkins. Sagt och
gjort, för några veckor sedan började jag läsa allt jag kunde
hitta om LCHF på nätet och beställde lite böcker. Fyllde på
mina skåp med grädde, smör och kött i alla dess former.
Blev helt chockad när vågen visade -1kg på bara 1v.
Hurra äntligen! Dessutom så mådde jag ju så BRA.
Inte hungrig eller grinig. Sötsuget var borta.
Som ni vet så blev jag magsjuk och det sabbade ju
alltihoppa, en liten brödbit här och en liten
godisbit där blev snabbt till EN MASSA socker
och kolhydrater. MEN nu är det stopp igen och
jag kör på. Detta är den första diet jag gått på där
jag inte är hungrig hela tiden, trött, grinig.etc.etc. Så
det passar mig väldigt bra. Kör somsagt på till fram till
jul till att börja med och får se hur jag mår efter det :)
Har tid för årlig kontroll hos min Dr. i Nov så då
får jag svart på vitt också hur mina värden ser ut..
Ahh, ung och smal ;) I Bulgarien 200..ee...4?
20år och ung och galen.
2007 i Costa Rica. Ca 2mån efter denna resa
så blev jag gravid. Här vägde jag strax över 50kg
och nu i efterhand så kan jag ju se att jag kanske
va lite för smal.
Ready to pop! 3 dagar innan min prinsessa föddes. En
HET April dag (40gr) på stranden med mina föräldrar.
Hörde att strandpromenade skulle få igång värkarna,
det gjorde det inte..
På besök i Sverige. Kände mig helt ok med min vikt
här faktiskt. Kläderna passade och jag kände mig.. normal :)
Här vägde jag vad jag väger NU. Dvs runt 135lbs.
Samma dag som vi kom hem fr Sverige så fick jag veta
att jag var gravid igen (efter att ha försökt VÄLDIGT
länge).
Med min nykläckta älskling :) Sommaren 2010.
Nu (sep.2011). Dags att tighta upp mig lite granna
och bli av med sista dallret på magen och låren.
Ok. HERE WE GO!!
No comments:
Post a Comment